Detta beror vanligtvis på det enskilda fallet. I exempelvis större flerbostadshus och specialhus är denna balanseringsvariant det enda möjliga alternativet, eftersom statisk balansering inte är särskilt ändamålsenlig här på grund av systemstorleken. Den är också mer energisnål än den statiska versionen. Kostnaden för komponenter i dynamisk balansering är dock högre, eftersom tryckoberoende ventiler krävs. När det gäller pris-prestanda-förhållande är statisk balansering därför ledande i småhus och parhus, eftersom termostatiska radiatorventiler med förinställning ofta redan finns på plats.
Balanseringen kan utföras snabbt och kostnadseffektivt med en enkel "omräkning" (t ex med Danfoss Installer App). Detsamma gäller för golvvärme, eftersom trögheten i sådana system gör att inga betydande fördelar uppnås med dynamisk balansering. I radiatorsystem, å andra sidan, ger kombinationen av automatisk och dynamisk balansering generellt sett de bästa resultaten och, i synnerhet, optimalt skildrar förändrat användarbeteende (mer information om detta kommer att ges i den tredje delen av vår serie). För att utnyttja ytterligare energibesparingspotential i storskaliga system lönar det sig att investera i högkvalitativa ventiler såsom digitala ställdon, som gör att värmesystemet kan integreras i ett överordnat fastighetsautomationssystem.